16 mar Denna eviga klagan..

Min pojkvän säger ibland till mig ” Du är den rikaste människa jag känner.” Och då vet han att jag är långt ifrån rik i plånboken. Min rikedom ligger i de ögonblick av ”lyx” som ger mig stunder av inre lycka men också njutning av mina sinnen. Det är Gypset själen i mig som talar. Att välja det goda. Min mormor lärde mig det. Och när jag har klagat och gnällt för mycket då tar jag mig själv i örat och ser mig omkring.

När min mormor städade hemma avslutade hon det alltid med att hälla kaffe på den heta spishällen så det skulle dofta kaffe i köket. Sedan torkade hon bort kaffet och doften fanns kvar i rummet. Sedan dess är jag barnsligt kär i doften av kaffe. Det var lyx för henne. Doften av kaffe i ett nystädat kök och sedan satte hon sig vid köksbordet och njöt av en cigarill och såg ut genom fönstret. Hon var också ”rikast” i världen. När jag var i Stockholm nyligen köpte jag kaffe hos min väninna Tess. Kaffe som kommer från Peru och doftar himmelskt. Kaffe som fångat in sol och regn från Andernas berg och haft rötterna i dess jord. En kvinna eller man som lever ett helt annat liv än jag här på Mallorca har plockat kaffebönorna och hållit dom i sin hand. Och våra liv möts när jag nu tar bönorna in mina händer för att känna doften nära.. nära.. Härom dagen malde jag bönorna i min kaffe kvarn och doften svepte genom rummet. Det här skulle mormor älskat tänkte jag medan bönorna smulades sönder och föll ner i behållaren. Jag kokade hett vatten på spisen och hällde upp det in min franska espresso press.

Medan kaffet stilla drog i det varma vattnet upptäckte jag att min orkidé hade fått nya knoppar. Tänk hur vi längtar under orkidéns vilande. De är inte mycket för världen utan blommor. Stora feta blad som väntar på klasar av skönhet. Aldrig vet jag när de vill behaga att knoppas. Men nu var det tydligen dags.

Och kaffe var klart.. Molnen på himmel höll i sig utanför men jag tände levande ljus och gjorde mig ett litet mellanmål till kaffet. Ett glutenfritt nybakat bröd gjord av kikärtor och linfrön från bagerit bredvid. Ekologisk olivolja, några körsbärs tomater och en tsk av min Chimichurry som alltid står i kylskåpet fylld med helande örter. Ett proteinrikt och läkande mellanmål med doft av medelhavet.

När jag var i Stockholm var vädret molnigt och snö överallt. Kallt och ruggigt men varmt och skönt inne. När jag nu satte mig ner likt mormor med blicken ut genom fönstret började solen äntligen leta sig fram mellan molnen. Även om det just den här dagen varit en molnig dag så är det trots allt vår på Mallorca. Mina tomater har fått blommor och vårlökarna sträcker sig upp mot ljuset. Men inne är stengolven kalla och vi sover ibland med mössan på för vinterns fukt och kyla sitter fortfarande i väggarna. Svenskar beklagar sig över kylan och mörkret i Sverige och önskar sig bort till solen och Mallorca. Svenskar på Mallorca beklagar sig över kylan inomhus och den kalla fukten som går in i benmärgen och drömmer om varma golv i Sverige och hur vi kan gå med T-shirts inne trots vintern utanför. Detta eviga klagande. Sist jag och Pablo pratade väder så bestämde vi oss för att sluta prata om mörkret i Sverige och istället hylla värmen och gemenskapen inne som finns där. Och sluta gnälla över kalla stengolv och bitande kyla inne på Mallorca och istället hylla den värmande solen på Catalinas caféer och doften av vår i träden ute. Varför fokusera på det som är dåligt både där och här när vi kan njuta av allt som är bra på respektive ställen?

Ja du mormor…. jag har lyckan av att få spendera tid både i mammas varma hem i Sverige och på min terass där den varma solen börjar fylla mina blommor med vårens ljus. Och nu satt jag där vid köksbordet med doftande kaffe från Perus berg köpt från min älskade väninna Tess. Nybakat bröd från det lilla familjeägda bageriet och min hemmagjorda chimichurry. Jösses! Vad är det att klaga över? Det hade iallafall du sagt där vid köksbordet med blicken ut genom fönstret. ” Malin, rikedomen bär du inom dig. Kom ihåg det. I hur du väljer att möta dagen och de gåvor livet ger dig i form av upplevelser och sinnesintryck. Värna om dom.” Och jag förstår vad Pablo menar när han säger att jag är ”rik”. Jag antar att jag fått den här gåvan av dig mormor. Tack underbara du! Nu ska jag verkligen inte gnälla på ett tag. Inte alls om jag får bestämma.

Namaste, Malin

No Comments with love

Sorry, the comment form is closed at this time.