08 Jun Hasse… ett bedårande barn av sin tid.

Jag brukar skoja om att min andlighet inte kommer av att jag i unga år fann Gud. Att min livslust och glädje om att livet är NU inte gavs till mig genom Eckart Tolle och boken ” The power of NOW.” Nej min passionerade kärlek till livet började sin resa när jag första gången höll Noice LP skiva ” Tonårsdrömmar” i min han.

Ja ni är många som vet vad jag menar. Som 1979…80 upplevde hur varenda cell i dig började pulsera och när Hasses unga, ännu inte riktigt brutna, tonårsröst första gången sjöng ” tåget glider in på stationen ” var det kört. Jag blev dödsförälskad och levande”. Hela mitt rum var helt plötsligt klätt med bilder på Noice och jag var en av alla tusentals tjejer som skulle gifta mig med Hasse.

Igår överraskade Martin mig med att ta mig till Kungsträdgården och Noice konserten som igår ekade genom Stockholm. Jag blev 14 år igen och studsade omkring bland ett gäng andra 50 åriga daner som minns tiden mellan 80-82 som igår. Vilken lycka!

På vägen hem spelade han ” Du lever bara en gång” om och om igen. 47 år gammal har han upptäkt ett band som aldrig nådde hans hjärta där nere i Sydafrika när han växte upp. Men orden är lika viktiga för oss båda idag. Dom satte spår i min själ som barn och de väcker oss båda till liv här och nu idag. Framför allt just denna sommar kväll i Stockholm

”Du lever bara en gång och den gången e nu

Finns bara en som vet hur du ska leva och det e du

Sitt inte hemma och vänta på att nåt ska hända

Nej häng med ut ikväll, alltid hittar man på nån grej

Vi drar ut nånstans och dricker en flaska vin

Kanske stannar vi nånstans å lyssnar på ett band”

Hasse Carlsson var blyg och en introvert kille som levde ut på scenen. Han var annorlunda många andra och är väldigt saknad av alla som kände honom. När jag tittar på min idag 16 åriga son förstår jag hur tufft den måste ha varit att vara så ung och bli så känd. Killarna i den åldern är i en känslig period i sitt liv och håller på att bli män. Samtidigt levde han sin dröm, men det gick väldigt väldigt snabbt. Min son är blyg som Hasse och lever ut på scenen precis som han. En tänkare och på väg in i ett vuxenliv som väntar om några år framför honom. Ett bedårande barn av sin tid… Det måste varit otroligt tufft att stå bredvid som förälder och se hur allt bara rusar iväg med din son. Alla tjejerna som hängde i trädgården i Gustavsberg för att få se en glimt av Hasse. Jösses…

Jag hoppas det en dag görs en film om Hasses och killarnas liv. Så vi får förstå det killarna gick igenom. Och kastats tillbaka till en tid i livet då jag iallafall var oerhört lycklig. På bekostnad av en ung mans integritet och privat liv.

Tack och förlåt Hasse.

Tack killar för orden som aldrig lämnat mig.

”Se, vem kommer där

Som en deja vu, som nån jag sett förut ut

Han har färgat hår, sminkade ögon och Beatlesskor

Men varför stirrar dom, pratar om honom, vänder sig om

Kan dom inte se att han e ett bedårande barn av sin tid

Ett bedårande barn av sin tid”

”När all tid tagit slut

Alla timmar runnit ut

Natten går mot gryning

Å jag vet jag måste gå

Då känns dagen ganska svår

Å min oro skär djupa sår

I ett hjärta som längtar

Å jag måste bara härifrån

Vi rymmer bara du å jag

Rymmer bara du å jag

Natten går mot gryning

Å jag vet jag måste gå

Ta din bag å stick ut

Innan sommaren e slut

Vi kan liftar till ett land

Som vi aldrig sett förut

Minnena jag har

E det enda som e kvar

När sommaren e över

Å allt blir som förut

Vi rymmer bara du å jag”