28 apr Jag förlåter för min egen lyckas skull.

Idag har jag förlåtit dom som aldrig bad om min förlåtelse eller gett mig sin ursäkt. Jag orkar inte vara ledsen eller besviken mer. Det tar för mycket tid. Troligen kommer dom göra mig illa igen. Men den dagen tänker jag inte längre förvänta mig utan jag tänker låta mig gladeligen överraskas av andras positiva uppvaknande och nu väl valda ord. Så det så! Jag orkar inte gardera mig eller ha den där inneboende sorgen över tjuvnyp och små dubbla slag i mellangärdet. Nej, jag förlåter och sätter mig själv fri.

Tänk vad mycket klokt man kan komma på när man väntar på tåg.