12 jun Hon är mina stora förebild

Ja Byron Katie är min stora förebild. Tack vare hennes The Work gör livet inte lika ont längre.

Första steget i arbetet för att få mina negativa tankar att sluta att attackera mig var yogan. Yogan gav mig stillhet i sinnet och gjorde det möjligt för mig att betrakta mina tankar som kom lite mer från sidan. Dom exploderade inte inom mig och skapade oro. Yogan gav mig lugn och en möjlighet att få vila från det eviga tjattrandet i mitt huvud. Jag kunde göra kloka beslut som vilade i sanningen istället för rädsla.

Yogan hjälpte mig med de negativa tankarna jag hade med mig själv och om mig själv. Men jag hade fortfarande kvar de negativa tankarna som gällde andra. Och den förutfattade meningen jag hade om vad DOM tänkte om mig. Jag led av osäkerhet och utgick ofta ifrån att andra inte gillade mig eller dömde mig. Spelade ingen roll vad positiva saker de sa om mig, så trodde jag inte på dom. Det var egentligen JAG som dömde ut mig bara genom att tänka så. Långt senare förstod jag att detta var det vad Byron Katie kallade the turnaround. Genom de tankarna jag hade OM vad andra tyckte om mig var det JAG som valde bort mig. Inte dom.

I mötet med Byron Katie och the Work för nästan 10 år sedan såddes ett frö som genom dessa år grott till en ren befrielse. I början var jag inte riktigt intresserad. Jag hade hört talas om henne och jag satt där med mitt papper som vi skulle jobba med men jag var inte riktigt redo att ta ansvar över de tankar som kom. Jag ville fortfarande, när det gällde andra, att vara offret. Jag såg det inte då, jag såg inte då att det var jag som slogs för att få behålla känslan av att vara drabbad. Jag var bekväm med den känslan. The Work skulle ju innebära att jag inte längre kunde skylla på andra, göra dom till mina förövare och framför allt var jag inte redo att må bra. Så jag tog inte riktigt in det hon sa, för jag ville inte.

Jag kunde ofta påpeka för mina barn att jag inte var den bästa mamman och även om jag många gånger säkert gjort dom besvikna och skogstokiga så var det mest mina tankar om deras tankar om mig så var problemet. Inte det faktum att de faktiskt sa att de älskade deras mamma precis som hon var. På alla sina sätt, perfekta och mindre perfekta. Problemet var att jag lyssnade inte utan trodde mer på mina egna negativa tankar än på deras ord.

Byron Katie säger ” När jag tror på mina tankar lider jag. När jag ifrågasätter dom mår jag bra.” Och det är så sant. Och jag vet inte hur jag bäst ska förklara detta för det klickar i var och en av oss när det klickar. Som ni förstår var det precis så det blev för mig. Det klickade allt eftersom. När det liksom är dags att ta nästa steg i den egna utvecklingen. När det är dags att ta ansvar över sitt eget välmående och sina tankar och förstå att det inte är andra som får dig att må dåligt av det dom säger utan det du TROR dig höra. Om vi låter varje människa få känna det dom känner utan att gå i försvar och istället lyssna med empati så hjälper vi inte bara dom utan framför allt hjälper vi oss själva att slippa lida över det dom säger och känner.

Martin sa till mig igår när vi satt i bilen ” Du blir inte längre lika frustrerad över när jag blir arg eller irriterad. Du blev ofta tyst i början vilket skrämde mig. Vad är skillnaden?” Och jag sa ” Som du vet lovade jag mig själv när jag träffade dig att jag skulle kämpa för oss. Att jag skulle gå en annan väg än jag tidigare gjort. Så jag började ta ansvar över varje reaktion jag hade när vi var på väg in i ett gräl. Du kommer ihåg att jag kunde säga ” Låt mig bara marinera detta en stund så kommer jag tillbaka.” Du svarade ofta efteråt att det skrämde dig för du trodde jag letade efter fel hos dig och hur jag skulle kunna slå tillbaka bättre. Men istället försökte jag rädda mig själv ifrån det som gjorde ont i mig. Vilket inte var vad du sa utan mina tankar om vårt samtal och dig. Istället för att skylla på dig, hitta fel och gå in i försvar, försökte jag förstå min reaktion, mina tankar och mina rädslor. Och jag försökte känna empati och acceptera att du kände som du kände. Och empati över mina egna rädslor. Jag ställde mig ofta frågan ” Har den här känslan med Martin att göra eller kommer det från en rädsla av att inte bli vald, skuld eller är jag bara trött? Vad är sant?” Det som hände var att jag började lära känna DIG och inte mina tankar OM dig. Jag började lära känna mig och vart jag kunde fly in i som ” offer”. En plats jag valde inte du. Det var en enorm befrielse. Nu idag känner jag dig som den du är och inte från mitt förflutna och mina tidigare erfarenheter eller rädslor. Och jag känner också mig själv bättre genom vårt möte och mitt val att se dig som den du är istället för genom mina egna värderingar. ”

Så för all er där ute som är arg och frustrerad över andra. Som känner att andra inte förstår dig. Som inte känner er älskade eller som är irriterade över hur era barn, föräldrar, syskon, partners eller kollegor agerar. Är det inte dags att slippa det lidandet och hitta ett sätt att låta människor vara där dom är utan dina värderingar om dom? Är det inte dags att sluta vara ett offer och bli fri? Jag vet det är så mycket enklare att skylla på andra att de är idioter, egoister och inte förstår dig. Men som Byron Katie säger ” Är det verkligen sant? Och hur mår du när du tänker den tanken att andra är idioter, egoister och inte förstår dig? Hur skulle du må UTAN den tanken att andra är idioter, egoister och inte förstår dig?”

Mycket bättre eller hur???!! Så gör något åt din tanke OM dom! Du kan inte förändra dom men du kan välja att förstå vad som händer i dig.

Så, om vi vänder på det a la miss Katie.

”Alla andra är idioter, egoister och förstår inte mig”…. hm… När jag tänker dessa tankar om andra, dessa tankar som får mig att må så dåligt, känna mig ledsen och frustrerad… är inte det väldigt idiotiskt? Det får mig ju att må väldigt dåligt. 😉

Är det inte också väldigt egoistiskt att tro att deras värderingar handlar om mig? Dom är ju i sitt eget drama. Dom har sin egen agenda. Det handlar kanske inte ens om mig. Det är KANSKE JAG som vill att det ska handla om mig så jag får tycka synd om mig? Eller… 😉

Och slutligen ” andra förstår inte mig!!” Är det verkligen sant? Förstår ingen mig? Förstår jag andra? Eller är det så att JAG inte förstår mig…?

Byron hjälper oss att ta ansvar och ställa frågorna vi behöver ställa OSS SJÄLVA för att må bättre. För att förstå det som händer inom oss. Hon ger oss frågorna, så vi själva får hitta svaren.

På min vägg i Järvsö för tio år sedan hade jag en bild av en fjäril som för mig symboliserar att gå från puppa till fjäril. Jag visst att mitt liv var på väg att förändras och jag längtade att slå ut mina vingar. Genom yogan och genom The four agreements, genom min utbildning som meditation och wisdomslärare och framför allt genom timmar med Byron Katie på youtube har jag nu kommit till den plats då jag kan njuta av friheten under mina vingar. Det kommer vara ett ständigt arbete men NU är jag redo för nästa steg i livet. Att flyga!

Missa inte Byron Katie i Stockholm den 6 ( föreläsning) och 7 ( workshop) juni!!

Det kan förändra ditt liv. Om du är redo för det. Eller vill du kanske ligga kvar i offer koftan ett tag till? 😉 Retas bara!!♥️♥️♥️

Hoppas vi ses där! Kom fram och kramas i så fall.

Mer info och köp av biljetter finner du HÄR.

Namaste, Malin