12 maj Älskar att fika riktig fika!

Idag söndag var jag och Martin och tog en fika på det lilla gårdscafeet Anders-Pers fikabod. Vi känner familjen sedan länge men eftersom mamma hade caffären så stannade vi ofta där. Nu har vi bestämt att fokusera på utställningen till sommaren istället och inte öppna Lill-Babs caffär igen. Så då tänkte vi att vi passar på nu när vi är här och prövar något nytt.

Familjen är bönder så det är väldigt mycket lokalproducerad mat och fikat är hembakat och dagsfärskt det mesta. Det är verkligen som att komma hem.

Det var såååååå gott!! Och den öppna spisen bredvid den gamla bakugnen brann varmt och skönt. Optimal fika känsla a la Hälsingland. Gården ligger efter vägen så den är lätt att hitta och är den första stora gård på vänster sida som du möter när du åker in i lilla Järvsö söder ifrån. Här kommer lite bilder jag hittade från andra besökare.

Det visade sig också att vi är släkt med själva gården. Så det måste jag kolla upp lite närmare. Och fikabrödet var verkligen svenskt traditionellt med glutenfria alternativ och även torkat hundgodis som de gjort själva. En stor frys har kött från gården som du kan köpa med dig hem.

Japp det var verkligen en glad överraskning. Så nu är jag absolut proppmätt. Dags för lite söndagsmys i soffan. En film kanske….

Ha det så gott!!

Read More

10 maj Sopsortera jösses vilket jobb..

Men lyckligtvis har det iallafall blivit enklare här hemma i Sverige. Upptäckte idag att det går att ta bort plast delen på mjölkförpackningarna. Men bäst vore att gå tillbaks till glas.

Så nu är iallafall plast för sig och papper för sig. Vi har slutat helt med plastkassar. Dags att gå till återvinningesstationen .

Read More

09 maj Vår magiska kropp

Vi hade en plan, att mamma tex aldrig skulle behöva bo på ålderdomshem. Vi skulle låta henne bo hemma hos sig och vi skulle alltid ha ett rum som någon av oss kunde sova i när vi var där. Men först skulle jag flytta hem och jag och Isak skulle flytta in hos henne och vara henne nära. Hon var dessutom ofta i Järvsö så det skulle inte bli ngt problem att vi var många. Dessutom hade hon och mormor gjort likadant i många år i huset i järvsö. I januari 2018 skrev jag och Isak in oss i Sverige hos mamma. Då helt ovetande om att cancern redan växt aggressivt i hennes så annars levande kropp. Hon jobbade in i det sista och hade en sommarturné inplanerad.

Men det blev inte som vi tänkt det… Först började hjärtat säga ifrån och vi alla trodde att hon fått tillbaks hjärtflimret som hon haft problem med tidigare. Men hjärtat hade ” bara” fullt upp med att ta hjälpa alla de organ som kämpade mot cancern och hjärtat behövde hjälp. När vi väl gett det stöd till hjärtat som det behövde var det just hjärtat som in i det sista inte ville ge upp. Mammas passionerade hjärta. Vi fick tillslut be henne att släppa taget då resten av kroppen sakta stängt av redan.

Din kropp kämpar för dig varje sekund och varje minut. Ju mer du stärker din kropp idag desto mer beredd är den när väl olycka eller sjukdom är framme. I mammas fall var det för sent.

Vår lillasyster föll mer eller mindre rakt på huvudet under en genomgång på Lets Dance och det kunde gått riktigt illa. Men tack varje att hon är så stark i kroppen och mjuk i lederna och frisk för övrigt så skyddade hela hennes kropp henne i fallet. Något vi alla borde tänka på. Vi ska inte träna för att hålla oss snygga. Vi ska träna för att hålla oss friska och bra skydd när något händer.

Ät bra, träna något varje dag, drick mycket vatten och håll ner på alkohol, socker och onyttigt fett. Hjälp kroppen!! För den gör ALLT för dig. Om den inte klarar av att sköta sitt jobb är det till 90 ditt fel, inte kroppens ( om vi bortser genetiskt och olycka). När kroppen ska läka är förutsättningarna den reda satt grunden. Och det ligger mycket om till dig. Var rädd om ditt tempel.

Vårda också den tid du har med dom du älskar. Jag tänker varje dag på om jag hade kunnat spenderat mer tid i Sverige och med min mamma. Om det hade varit annorlunda om jag inte flyttat. Om jag inte flyttat om jag vetat att hon skulle försvinna… Kanske var det också därför vi aldrig bestämde mer än en 6 månad i taget. Om hon vetat att hon inte skulle bli 90 som hennes mamma, hade hon vårdat sin kropp ännu bättre?

Frågor jag aldrig får svar på. Men jag vet att livet är nu och min kropp är det redskap jag har att uppleva livet igenom. Det gäller att vara rädd om den.

Read More

07 maj Mamma har du sett?

Lycka! Äntligen har mitt egna lilla olivträd som jag för två och ett halvt år sedan tog från roten av ett olivträd hos @sofiaekman123 i Establisiment fått blommor. Vilket betyder oliver!!! ? Jag hann inte till bröllopet för jag var på Santorini och jobbade men kom lagom till bröllopsfesten.

Detta är verkligen min passion! Att plocka ett frö eller en liten kvist och se det växa. Sen att uppleva att det bär frukt är fantastiskt! . När jag var barn tog jag hand om mammas halvdöda blommor och fick liv i dom igen. Jag var typ 9 år när jag började. ♥️ Bästa är att jag plockade kvisten på Sofia och Toms bröllopsfest. Det kanske är ett gott tecken att trädet fått skörd precis i år… På Santorini hade jag året innan plockat en kvist av en vinranka och köpt frön av Santorini tomater. Santos vinrankan har jag aldrig klippt ner förrän i höstas och nu har den fått nya friska stänger som reser sig mot solen. Jag brukar få flera skördar av tomaterna. Plantan har gett tomater i tre år utan att dö. Så vår skörden fick min fina blomster vakt @marilmovement äta upp för att hon vattnat mina blommor. Men jag åt två och de var precis så söta jag förväntade mig.? ? Nu måste jag verkligen hitta en plats så jag får odla på riktigt snart. ♥️? #grönafingrar

Kram på dig fina mamma. Tack för allt du lärt mig.

Read More

06 maj Mallorca i mitt hjärta

Sitter och avnjuter den sista frukosten för den här gången på vackra Can Torna. Den typen av frukost som alltid gjort mig längtig till platserna runt medelhavet oavsett land. En bit osötat nybakat bröd med en bit fårost och honung från byn bredvid. En kopp kaffe som är kokat på spisen i köket och lite frukt, oliver och nötter. Att låta en bit mjuk svart oliv smälta i munnen tillsammans med en tugga av en mjuk dadel är orgasmiskt gott. Imorse när jag vandrade runt i trädgården utanför huset så mötte jag vackra Patricia med frukosten hon precis köpt nere i byn. Så jag vet att brödet är färskt och nästan varmt fortfarande. Osten har inte legat i dagar i kylskåpet utan nyss blivit uppskuren hos den lokala osthandlaren. För mig är detta rikedom. Den där valutan som inte riktigt kan mätas sig med pengar. När jag bodde i Järvsö brukade jag och min väninna Johanna drömma oss bort till sydligare länder just för maten och dukade upp allt som påminde oss om Frankrike och Grekland och låtsades att vi var där. Ibland får jag nypa mig i armen över att mycket jag drömde om faktiskt slog in. Nu när även min älskade Martin också är på plats i mitt liv, sittandes bredvid mig här i bergen på Mallorca med sin bok ( egentligen min bok av Tara Westover som han snodde dagen vi kom hit) så är våra drömmar gemensamma.

Ikväll åker vi tillbaka till Sverige men först ska jag förbi min lilla trädgård på terassen för att förbereda dom för sommaren. Det är dubbla känslor i mig när det gäller att ha en plats i solen. Pga miljön gäller det att inte resa så ofta och stanna längre per gång. Även om det går att klimatkompensera så känns en resa över en helg lite onödigt. Något som jag inte visste var att färjan mellan Alcudia i norr och franska Toulon nu öppnat upp och går rätt regelbundet. Och på en gång ser jag möjligheterna att resa hit själv eller med en grupp yogisar och få lite tågluffarkänsla samtidigt som det är bättre för miljön. Det besvärligaste verkar vara Stockholm -Paris. Men annars är det inte så omöjligt. Jag har rest genom Frankrike förut med tåg och deras resor är otroligt smidiga. Jag vet också att våra tågföretag håller på att se över sina förbindelser eftersom efterfrågan är större.

Den vackra trädgården omfamnar mig när jag nu slutligen hamnat ute i solen igen med min kopp kaffe. Min älskling har läst klart boken och vill att vi drar oss ner till saltvatten poolen innan vi åker in till Palma. Så jag ska avsluta bloggen för idag och göra honom sällskap. Hoppa ni alla får en fin dag och sluta inte drömma. Sluta inte tro på att de slår in. Och sluta inte förändra allt dom behöver förändras för att det ska slå in. För dom slår in. Kram!!

Vill du köpa min bok om Mallorca? Gå in här.

Read More

05 maj Dagarna på Can Torna

Maria från Nactive Mallorca gick igenom helgen för deltagarna.

Sedan var det dags för yoga i solnedgången nere vid den vilda trädgården.

Överallt på den gamla gården är det små detaljer av blomster arrangemang av blommor dom växer på ön. Jag upplevde att det fortfarande var för kallt nere i trädgården på morgonen så vi gick upp till poolen där solen hade börjat värma dagen. En eftermiddag när det regnade yogade vi i mitt rum som tidigare används som ett litet kapell.. Energin inne i rummet var helt magisk. Maten har varit så gott som vegetarisk och helt fantastisk hela helgen. Jag äter sällan ost hemma men de mallorquinska ostarna är verkligen mina favoriter tillsammans med lokalt bakat bröd. Ägg från gården och färska juicer. Yummy!! På lördagen gick vi på marknaden i byn. Så mysigt!! Esporlas är en väldigt ung by på så sätt att det är många barnfamiljer som flyttar in. Men självklart finner du de trygga äldre går ses genom marknaden eller sittandes på de lokala caféerna.

Självklart kunde jag som vanligt inte låta bli att varsamt sno med mig ett litet skott från Ivans trädgård. Denna gång blev det en liten lagerblads kvist och en liten doftpelargon.

Sista dagen kom Marta Sanches och berättade om doftande och läkande oljor. Jag köpte också vin från gårdens morbror och dotter Patricia visade stolt upp vart både vinrankorna och olivträden växte. Olivoljan är också deras egna och marmeladen är gjorden av sonen Ivan. Vilket allt nu tas med hem till Sverige. ♥️

Tacksam över ännu några fina dagar på Can Torna med en av de vackraste familjer på ön. Alltså de är såååååå fina!!!

Tack Maria för att du tog mig hit.

Foto av Malin och Martin

Read More

02 maj En kille med ett gott hjärta.

Många hade redan strömmat in i den vackra anrika byggnaden på djurgården i Stockholm när vi kom igenom entrén runt 19 tiden. Cirkus byggdes 1892 för att vara en plats för dåtidens cirkussällskap och fortfarande drog det ett stilla andetag av historia i atomsfären när min blick stilla vandrade genom lokalen. Långa vackra klänningar blandades med välsydda kavajer och mitt i allt detta stod min 16 åriga son i sin nyinköpta jeansjacka. Långt ifrån de fattiga och sjuka barn vi strax skulle få se på tv inslag från världens alla hörn.

UNICEF hade sin årliga insamling av världsföräldrar och jag och min yngsta son Isak var en av de inbjudna. Jag hade fått uppdraget, tillsammans med andra kända profiler, att svara i telefonen när våra svenska medborgare ringde in för att bli världsförälder och en gång i månaden bidra till UNICEFs hjälpande hand ute i världen.

Min son har alltid valt sina tillställningar väl och denna gång var det ingen tvekan när jag frågade om han ville följa med. Dessutom jobbade hans syster Linn som en del av TV4s team som redan varit på plats sedan tidig morgon. Den här tillställningen berör alltid alla inblandade lika starkt som de som sedan får se det färdiga programmet. Deras engagemang känns alltid varmt och äkta och aldrig har de varit så vänliga som kvällar liksom dessa. Och mycket riktigt den första som mötte upp oss var Linn. Hon var klädd i svart och eftersom hon var precis hemkommen dagen innan från Paris, satt den lilla svart baskern som är smäck på huvudet. Hennes långa hår hade lite lätt trasslat in sig i de hörlurar som alla i teamet bar för att snabbt nå varandra så att inget förbises och vacker som en sol var hon trots att allt gått i ett sedan morgonen.

Hon gick snabbt igenom vad jag behövde veta för att kunna sköta min lilla del i uppdraget.

” Tacka dom som ringer in för att de vill bli världsförälder och påminn dom om att skicka tillbaka det blå kuvertet som kommer att komma i brevlådan. Jag hämtar dig när det är din tur att sitta i växeln.” Hon kramade om sin bror och försvann in i vimlet igen.

Vi som är inbjudna fotograferas alltid när vi kommer och igår var det inget undantag. Jag såg Alexandra Pascalidou och Annika Jankell stå och vänta på sin tur och när jag frågade Isak om han ville ha något och äta sa han att han ville vänta på Alexandra. Jag log, ja om det är något detta begåvade yrväder till kvinna kan så är det att se sina vänners barn. Jag känner faktiskt ingen som tar sig lika mycket tid med andras barn med att fråga om ditt och datt som hon och trots att hon och Isak inte setts på ett tag var hon en av dom som han verkligen ville säga hej till.

Alexandra mötte min blick och hon slöt snabbt upp med oss så fort hon och Annika var fotograferad. Hon gratulerade till förlovningen och frågade skrattande hur fasiken jag lyckades och om jag kunde trolla fram en likadan man till henne också. Hon strålande som en sol och den vackra gula klänningen följde hennes vältränade kurviga kropp och vilken man skulle inte vilja ha denna gudinna!!??? Men hon är smart och mentalt stark och driven i allt hon gör, dessutom med ett temperament som inte är att leka med så jag förstår att det krävs en trygg alfa hane för att lugnt kunna stå vid hennes sida. Dessa män växer dock inte på träd och det gäller att veta hur man får deras uppmärksamhet när universum väl levererar dom. Jag TROR mig kommit på hur men jag svarade henne att vi får ta det över ett glas vin en gång. Men jag sa snabbt att det är som i Lets Dance, du måste våga gå all in i sårbarheten och riska att falla på rumpan BIG TIME. Vill du vinna måste du våga satsa högt och det kräver tid och tålamod. Det är något både jag och Martin ömsesidigt kände krävdes i vårt möte. Två starka personligheter i mogen ålder bör mötas i respekt, inkännande och tålamod.

Alexandra höll med och vi bestämde skrattandes att mötas upp snart igen och lösa mysteriet relationer. Hennes blick fladdrade snabbt förbi Isak för att snabbt stirra tillbaka på honom bestämt. Hennes leende spred sig över hela ansiktet och hon utbrast med alla gester en sann grekinna kan ” DU SKÄMTAR!!!! ”

Lovorden tar inte slut och Isak skrattar medan han gömmer ansiktet i sina händer. ” Du har ju blivit en ung man!! Du vet att jag har en dotter som växer upp snart. Kan jag få dig som svärson kanske ??!” Och helt plötsligt kände jag mig som en del av härliga filmen mitt grekiska bröllop. Annika skrattade och påpekade att Alexandra skämde ut honom men Isak bara log, glad över att se henne igen.

På lördag är det Swedish house maffia i Stockholm och Isak har väntat i nio år på att får se dem live. Hela familjen vet hur viktiga killarna varit för Isak och hans eget musikintresse. Och även hur många tårar som föll när han en gång i tiden var för ung för att se dom. När dom sedan bröt upp som band rasade världen samman lite. Nu skulle han aldrig få se dom tillsammans. Trodde han!

Det första hans storebror gjorde när de gick ut i media om en återförening nu den 4 maj var att beställa biljetter. På lördag går Isak med sina syskon för att äntligen få se dom tillsammans. Jag har aldrig varit så ledsen över ett redan inbokat jobb som nu för jag hade kunnat betala ALLT för att vara där bara för att se hans lycka. Men hans syskon är där med honom och det är lycka det med.

Alexandra vet Isaks passion för musiken och SHM och berättade skrattande att hon kommer också vara där tillsammans med Sveriges ungdomar. Alexandra retas med Isak och blinkar till mig när hon säger till honom att hon kommer att hålla koll på honom.

Kvällen blir för övrigt känslosam och många gånger betraktade jag min son som tog in allt. Fina vännerna, gemenskapen, kändisskapet och mitt i allt detta, världen i fattigdom som är så långt ifrån vår egna och som så innerligt behöver vår hjälp.

Isak har många gånger önskat att han fått sitta ner med grabbarna i Swedish house maffia men vi har gått varsamt fram. Vi har försökt för vi har många gemensamma vänner men många gånger fastnat i vår egna respekt för deras integritet.

Senare på kvällen får jag ett sms av Isak. Han förklarar att det är ok om han inte träffar dom på riktigt. Han har liksom väntat för länge och orkar inte hoppas längre. Han är helt ärligt mest glad över att äntligen få se dom live säger han tillsammans med sina syskon. Och jag funderar om kvällens alla berättelser om hur fattiga barn lever under fruktansvärda omständigheter fått honom att värdera det han har istället för det han inte fått. Sin familj, våra vänner och musiken. Livet vi lever här i Sverige. Och jag brukar skoja med honom ibland och säga

” Vänta du bara, en dag kommer Steve be att få träffa dig och inte tvärtom.”

Och en dag hoppas jag att dom verkligen får chansen att träffa honom. För han är en kille med ett stort gott hjärta.

Read More

28 apr Jag förlåter för min egen lyckas skull.

Idag har jag förlåtit dom som aldrig bad om min förlåtelse eller gett mig sin ursäkt. Jag orkar inte vara ledsen eller besviken mer. Det tar för mycket tid. Troligen kommer dom göra mig illa igen. Men den dagen tänker jag inte längre förvänta mig utan jag tänker låta mig gladeligen överraskas av andras positiva uppvaknande och nu väl valda ord. Så det så! Jag orkar inte gardera mig eller ha den där inneboende sorgen över tjuvnyp och små dubbla slag i mellangärdet. Nej, jag förlåter och sätter mig själv fri.

Tänk vad mycket klokt man kan komma på när man väntar på tåg.

Read More

27 apr Din självbild är en självuppfyllande profetia

”Du är vad du tänker under dagen som går. Di är också det du säger till dig själv OM dig själv och andra varje dag. Om du säger att du är gammal och trött, kommer detta mantra att manifesteras i din externa verklighet. Om du säger att du är svag och saknar entusiasm, så kommer detta också att vara en del av din världs natur. Men om du säger att du är frisk, dynamisk och levande, kommer ditt liv att omvandlas. Du förstår, de ord du säger till dig själv påverkar din självbild och din självbild avgör sedan vilka åtgärder du tar och vad du får tillbaka. Din självbild är en självuppfyllande profetia. ”~ Robin S. Sharma författaren till ” Munken som sålde sin Ferrari”.

Read More

26 apr Våra tankar skapar vårt lidande.

Våra tankar är det som skapar det mesta av vårt inre lidande. Det är inte andra, eller händelser som skapar vårt lidande. Det är våra tankar OM dom som skapar lidandet. Vi kan välja att vara ett offer eller fri från inre lidande varje dag. Till en början är det svårt. Men allt eftersom vi blir bättre och bättre på att välja hur vi tänker om saker och ting går det lättare och lättare att göra det. Och vi mår bättre. Fri från den delen av oss dom vill göra oss till ett offer, drabbad av händelser och människor. Visst vi blir drabbade MEN en händelse, ett agerande som gör oss illa händer kanske en gång. Men om du går och ältar det är det DU som sätter dig själv in i lidandet. Människor gör dessutom inte andra illa pga av oss. Dom gör ofta dumma saker pga det som hänt i deras historia. Det kanske inte ens handlar om oss. Och det hjälper ibland att välja den tanken istället. ” Det här handlar inte om mig” .

Byron Katie ställer frågorna:

Är det sant?

Vet du med säkerhet att det är sant.

Hur mår du när du tänker dom tankarna?

Hur skulle du må utan dom tankarna?

Vänd tanken.

Det har hjälpt mig massor. I juli kommer hon till Sverige. Äntligen!

Gå ut på www.spreadtheword.nu om du är intresserad.

Read More