18 Mar Alltså på riktigt!!

Denna blogg tex tillhör ©️Malin Berghagen

Under vår tid på sjukhuset förra veckan fick vi systrar erfara FANTASTISK personal som var väldigt mån om vår mamma. Men maten var nog det absolut värsta vi har sett. Sist jag åt mat som denna var jag 18 och flög Aeroflot mellan Moskva och Tokyo. När en anhörig smakade falafel bollarna var han tvungen att spotta ut dom. Ingen smak, mikromjuka och knappt någon färg. Utsäkta mitt språk men vem FAAAN lagar denna mat till sjuka människor??? Är det det här våra skattepengar går till?

Sockrade burk persikor med någon rispudding till efterrätt!!! Vi lever i ett Sverige där vi är så galet medvetna om vad som vår kropp behöver för att hålla sig frisk och stark. Våra livsmedels affärer visar sin medvetenhet med gluten och laktosfria alternativ. Hyllor med grönsaker och frukter och på våra sjukhus äter dom vi älskar mat med absolut ingen näring. När det gäller färska grönsaker får dom isbergssallad, tomater och gurka. På riktigt!!!?????

Gräddsås och mikrade Wallenbergare med potatismos som gav upp hoppet för länge sedan. Vaniljglass med frysta jordgubbar i socker eller burkfruktsallad. Alltså jag är så chockad att jag inte vet vad. Det har tagit mig en vecka att ens få ihop en blogg om detta för jag är så arg att jag är rädd att jag bara kommer svära igenom hela bloggen.

Så vi tog saken i egna händer. Jag, Monica och Kristin blev ett stenhårt team där vi turades om att köpa med oss mat. De vänner som kom på besök tog med sig soppor och fröknäcke. Våra barn köpte färsk frukt och la upp på en bricka så mormor och personalen kunde plocka av det. Vi kom med pressade juicer varje dag. Vi fick en egen hylla i kylskåpet och tog med oss skärbräda och kniv in på mammas rum. Vi tog med oss ekologiska teer och la citron i vatten. När någon är sjuk så äter man ändå inte mycket åt gången så vi behövde inte mycket plats till att göra i ordning maten. Och när de äter är det då viktigt att det får mat som smakar något och är näringsrik.

Så vad köpte vi? Jo sådan som var lätt hanterligt men med mycket med näring. Vi gjorde tex sallad på en halv avocado, laktosfri keso, grönt äpple och lite pressad apelsin juice på det. Vi försökte hålla ner på laktos och mejeri produkter så vi höll oss till keso och kvarg som är protein rikt. Efterrätt på kokosmjölk. Vi höll också ner på gluten så det blev glutenfritt bröd med groddar och paprika. Och då vidare.

Maten på svenska sjukhus är som på 40 talet. Trots att vi alla vet så mycket mer så är den inte ens i närhet av vad vi VET att en FRISK människa ska äta. Titta på bilden ovan och sedan den här bilden igen.

Jag har i flera år jobbat på Masesgården hälsohem. Landstinget ger remiss till patienter för att åka dit. Nu förstår jag verkligen varför. För se igen den här bilden från förra veckas buffé på sjukhuset. Obs!! Till de sjuka, inte oss! :

Och jämför det med Masesgården:

På de flesta ställen går det idag att få fantastiskt god och hälsosam mat. T o m när det gäller en smörgås. Ja till och med på IKEA får vi bättre mat än på våra sjukhus. Titta här!!

Jag blir så upprörd att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen. Och saken är den att t o m läkare och personal säger att maten inte är bra och att de inte äter den. Hallå Sverige!!!!! Detta måste få ett stopp!! Vakna!! Protestera! Sparka de som lagar maten för det är vi som betalar för det. På vilken resturang som helst hade vi skickat tillbaka maten. Det är upp till var och en av er och säga ifrån när ni är på sjukhuset. Kräv bra hälsosam mat för dig eller din anhörig. För det är du som har betalt för den det är du som vill bli frisk.

Namaste Malin

Read More

16 Mar Denna eviga klagan..

Min pojkvän säger ibland till mig ” Du är den rikaste människa jag känner.” Och då vet han att jag är långt ifrån rik i plånboken. Min rikedom ligger i de ögonblick av ”lyx” som ger mig stunder av inre lycka men också njutning av mina sinnen. Det är Gypset själen i mig som talar. Att välja det goda. Min mormor lärde mig det. Och när jag har klagat och gnällt för mycket då tar jag mig själv i örat och ser mig omkring.

När min mormor städade hemma avslutade hon det alltid med att hälla kaffe på den heta spishällen så det skulle dofta kaffe i köket. Sedan torkade hon bort kaffet och doften fanns kvar i rummet. Sedan dess är jag barnsligt kär i doften av kaffe. Det var lyx för henne. Doften av kaffe i ett nystädat kök och sedan satte hon sig vid köksbordet och njöt av en cigarill och såg ut genom fönstret. Hon var också ”rikast” i världen. När jag var i Stockholm nyligen köpte jag kaffe hos min väninna Tess. Kaffe som kommer från Peru och doftar himmelskt. Kaffe som fångat in sol och regn från Andernas berg och haft rötterna i dess jord. En kvinna eller man som lever ett helt annat liv än jag här på Mallorca har plockat kaffebönorna och hållit dom i sin hand. Och våra liv möts när jag nu tar bönorna in mina händer för att känna doften nära.. nära.. Härom dagen malde jag bönorna i min kaffe kvarn och doften svepte genom rummet. Det här skulle mormor älskat tänkte jag medan bönorna smulades sönder och föll ner i behållaren. Jag kokade hett vatten på spisen och hällde upp det in min franska espresso press.

Medan kaffet stilla drog i det varma vattnet upptäckte jag att min orkidé hade fått nya knoppar. Tänk hur vi längtar under orkidéns vilande. De är inte mycket för världen utan blommor. Stora feta blad som väntar på klasar av skönhet. Aldrig vet jag när de vill behaga att knoppas. Men nu var det tydligen dags.

Och kaffe var klart.. Molnen på himmel höll i sig utanför men jag tände levande ljus och gjorde mig ett litet mellanmål till kaffet. Ett glutenfritt nybakat bröd gjord av kikärtor och linfrön från bagerit bredvid. Ekologisk olivolja, några körsbärs tomater och en tsk av min Chimichurry som alltid står i kylskåpet fylld med helande örter. Ett proteinrikt och läkande mellanmål med doft av medelhavet.

När jag var i Stockholm var vädret molnigt och snö överallt. Kallt och ruggigt men varmt och skönt inne. När jag nu satte mig ner likt mormor med blicken ut genom fönstret började solen äntligen leta sig fram mellan molnen. Även om det just den här dagen varit en molnig dag så är det trots allt vår på Mallorca. Mina tomater har fått blommor och vårlökarna sträcker sig upp mot ljuset. Men inne är stengolven kalla och vi sover ibland med mössan på för vinterns fukt och kyla sitter fortfarande i väggarna. Svenskar beklagar sig över kylan och mörkret i Sverige och önskar sig bort till solen och Mallorca. Svenskar på Mallorca beklagar sig över kylan inomhus och den kalla fukten som går in i benmärgen och drömmer om varma golv i Sverige och hur vi kan gå med T-shirts inne trots vintern utanför. Detta eviga klagande. Sist jag och Pablo pratade väder så bestämde vi oss för att sluta prata om mörkret i Sverige och istället hylla värmen och gemenskapen inne som finns där. Och sluta gnälla över kalla stengolv och bitande kyla inne på Mallorca och istället hylla den värmande solen på Catalinas caféer och doften av vår i träden ute. Varför fokusera på det som är dåligt både där och här när vi kan njuta av allt som är bra på respektive ställen?

Ja du mormor…. jag har lyckan av att få spendera tid både i mammas varma hem i Sverige och på min terass där den varma solen börjar fylla mina blommor med vårens ljus. Och nu satt jag där vid köksbordet med doftande kaffe från Perus berg köpt från min älskade väninna Tess. Nybakat bröd från det lilla familjeägda bageriet och min hemmagjorda chimichurry. Jösses! Vad är det att klaga över? Det hade iallafall du sagt där vid köksbordet med blicken ut genom fönstret. ” Malin, rikedomen bär du inom dig. Kom ihåg det. I hur du väljer att möta dagen och de gåvor livet ger dig i form av upplevelser och sinnesintryck. Värna om dom.” Och jag förstår vad Pablo menar när han säger att jag är ”rik”. Jag antar att jag fått den här gåvan av dig mormor. Tack underbara du! Nu ska jag verkligen inte gnälla på ett tag. Inte alls om jag får bestämma.

Namaste, Malin

Read More

14 Mar Ett frö viskar om ett träd..

När jag vandrade i bergen i höstas med Springtime Travel grupperna så tog jag frön från ekollon träd och olivträd. Jag la dom i en skål på balkongen och glömde bort dom. När jag nu städade fann jag dom i skålen som nu var vatten fylld efter vinterns regn. Försiktigt lekte jag hungrig ekorre och klippte upp skalet. Den vackraste nöt hälsade varsamt mig med sina fårade yttre sidor. Och när jag tittade närmare såg det ut som det träd den en dag kan bli. Naturens vackra överraskningar… Det är nästan så jag blir religiös!!

Jag har nu satt dom två nötterna i jord tillsammans med tankar om ett produktivt och rikt 2018. Tänk att ett enda litet frö bär varenda liten kod för att bli ett helt unikt träd. Precis som vi bär varje liten kod för att bli allt vi är idag. Från ett litet ägg som under en sekunds möte med en spermie av miljoner till den jag ser nu i min spegelbild. Livets mysterium och skönhet.

Amen på den! Malin

Read More

13 Mar Mmmm dessa ljuvlig kvälls mys..

Jag och Pablo bor på varsitt håll och det passar oss alldeles utmärkt. Och vi båda tycker om att vara hemma och pyssla. Jag älskar den där lilla stunden på kvällen med en bok, kopp te och fötterna i ett fotbad. Sedan sover jag som en prinsessa. Hittade en gammal goding att bläddra i och gjorde mig ett te på iporoxo och salvia.

Nu ska jag sova. ….zzzzz…. god….zzz natt.

Read More

13 Mar Älskade vänner..

Det känns som ni funnits nära mig i så många år nu. Genom bloggar och sociala medier. Jag har visat mitt hjärta och min själ för er på många sätt. Under veckan som har gått har ni alla visat uppbackning och pepp. Men också respekt och ödmjukhet för oss som familj. Jag vill bara säga tack!! Tack för att ni förstår och visar hänsyn. Ni är bäst!!

Nu till något helt annat. Det gråa börjar nu verkligen komma fram ordentligt. Jösses vad grå jag är!! Snart kommer jag lägga upp bilder så ni får se med egna ögon. Jag tycker det är sååååå spännande. Och just nu är det triviala saker. Det har varit en tuff vecka men också en fantastisk vecka. Familjens kärlek har varit så härlig att känna och se. Och jag värderar saker helt annorlunda nu. Även om jag alltid försöker vara ödmjuk så är ingen perfekt. Och denna vecka har verkligen fått mig att tänka till hur viktigt det är att vi lägger trams åt sidan men också hur viktigt det är att titta på sig själv och varför vi agerar som vi gör i olika situationer. Och just nu älskar jag mitt gråa som sakta växer ut. Det är bara super tråkigt så här i början med skarvarna. Men det är som sagt triviala saker.

Önskar er en underbar tisdags eftermiddag. Ni är såååååååå underbara!! Sträck på er!

Kram Palma och mig

Read More

12 Mar En eftermiddag på Rusty Rascal

Igår hade vi en stund på våra vänners Barber shop Rusty Rascals. Pablo har aldrig varit där och vi ville överraska honom med en fixning. Frisören var otroligt skicklig och Pablo som har väldigt tjockt hår fick en klippning som komme hålla länge när håret växer ut .Medan Pablo klipptes la vår vän Benny lite kort på Tess och Kenny och jag drack te och ginger shorts med bästa Richard och den franska Bulldoggen Frank.

Pablo har aldrig varit så kortklippt men var super nöjd efteråt även om han hade lite panik när frisören tog fram trimmern. Han har aldrig blivit klippt med en trimmer förut. För mig lyckan mest att få hänga med Tess. Ingen kan få mig att lyfta från gropar i livet som hon. Jag har varit rejält trött de senaste dagarna och att få hennes energi var så skönt. Kärlek, gemenskap och lite te. Vad mer behöver man?

Read More

01 Mar Minnen i Alcudia

Idag torsdag är det helgdag på Balearerna. Vi har begett oss upp till en vän i Alcudia på Mallorcas norra del. Den stad jag kom till som barn och också den del av ön jag kom första gången som vuxen. Många minnen passerar revy..

Som sällskap har vi vår väns hund Boggie. Han älskar att slänga sig ut i havet när vi kastar ut pinnar åt honom. Men idag var vågorna lite höga så han vågade inte riktigt. Men tillslut kunde han inte låta bli.

Så vackra hus och skön atmosfär. Väldigt fint att vara tillbaka igen.

Vår vän har också en eller två Harleys så vi tog oss en sväng i Alcudia. Det är ngt speciellt med den här stan. Så mycket historia. Pirater försökt belägra den flera gånger. Och den gamla muren omsluter staden tillsammans med dess historia. Nästa gång ska jag bege mig till området där vi bodde när jag var barn för att se om ngt förändrats…

Kram från oss!

Read More

27 Feb Toruk bär mig

”Tiden går långsamt fram mot den förändring som jag vet kommer. En tidigare vinnande formel kommer att bytas ut för en ny och bara min själ vet vad den är. Jag vet att jag måste göra hoppet, och jag är självklart lite rädd. Det är som om jag står på klippan vid en vacker okänd dal och tittar ner. Mitt hjärta slår snabba slag …. Men jag vet att hoppet är säkert för att jag gjort det förut.

Och jag vet att i fallet av osäkerhet som kommer i mötet med det okända, kommer jag också att känna vinden i mitt hår. Jag kommer att känna friheten. Friheten av att att välja mitt liv.

Och jag vet att i nästa sekund i mitt fall kommer den stora Toruk, den stora Leonopteryx rex ( flygande kungslejonet ) i filmen Avatar, att komma och jag kommer landa på dess rygg. Över mina läppar kommer det komma ett leende och jag kommer känna mig starkare och kraftfullare än någonsin. Tillit bär mig!

Det är inte alltid som du har människor runt dig som kommer stödja dina nya val, folk kommer protesterande säga nej eftersom förändring inte är bekvämt för dom. Så håll fast vid de vilda hästar som är som du, som vet att förändringen är en del av vårt liv och att staket måste hoppas över. Vad är de annars till för? 😉

Ha tilltro och lita på de flygande kungslejonen som du har runt dig. Lita på din flock av vildhästar … du är inte ensam den här gången.

Yoga tar mig alltid dit, till förändring genom öppnande rörelser … Till tid att vara tacksam för det jag har lärt mig så här långt och böja mig bakåt till en brygga mot dalen och de nya möjligheterna …. 🙏🏻 Kroppen stretar emot, pranayama lyfter mig, dristi håller mig… Och nya möjligheter kommer alltid med en ansträngning .. alltid. Men med mina händer och fötter står jag stadigt på marken. Mitt hjärta, mitt bröst och min hals är nakna och trots det känner jag mig stark. Starkare än någonsin och det av bara en enda anledning: Mitt hjärta är helt öppet.

Förändring… du väntar mig… Jag är redo. Lika rädd som tidigare men modigare för jag har gjort det förut. Tillit…. Den vackra öppna dalen står framför mig.

Hm… från brygga bakåt till dalens kant och därifrån upp till handstående, balanserande på kanten av det okända för att handlöst falla ut mot livets nya möjligheter. ? Ja, varför inte. ”

Dagbok av en Gypset #wordsbymalin #yoga #thehealthofyogaacademy

Kommer du till Yoga Games Göteborg får du 300 kronor rabatt om du uppger min rabattkod: Malin

Vi ses där! Jag står i montern för Tofta retreat och signerar mina böcker på lördagen. Låt oss kramas!

Read More

26 Feb För länge sedan ..

När jag var en liten tjej runt 9-12 år så hade jag en trädgård i mitt fönster. Mitt fönster var fyllt med växer som mamma hade gett upp hoppet på men oss mig fick dom gömma sig likt främlingar på flykt. En av se växer jag alltid gav ett hörn i mitt fönster var min mors julrosor. Jag klippte ner blommorna och lät dom finna sin tillflykt till dom ville växa på sig igen. Många år har gått sedan dess men nu har jag tänkt att den vita julrosen ska få en andra chans tillsammans med höstens jullökar som nu börjat växa igen. Jag har även klippt ner doftpelargonen och min spanska variant som jag inte vet namnet på men som ska hålla myggen borta. Nu får vi vänta och längta och se om sticklingarna slår rot på min lilla balkong i köket…

På tal om flyktingar, när jag flyttade om min chilli i vintras på terassen så måste rötter från min tomatplanta varit kvar för nu har den vuxit sig förbi chilin. Tomaten är det stora bladen och chilin är de små som växer efter pinnen och t det vänstra hörnet i bild. Så nu är ju frågan, vem var i krukan först? Tomaten eller chilin? Nu är det ju så att det är MIN terass så här råder gemenskap och kärlek. Alla får plats. Så är det i min värld.

Namaste, Malin

Read More